Så är vi vid den tiden på året igen.
När försäsongens lidande och seriespelets prövningar skall resultera.
Inom idrotten mäter vi det gärna i titlar.
Bara några få får höja en buckla och kalla sig mästare.
Det göra vinnare lite mer unika än övriga.
De stora flertalet kan vara nöjda med sin prestation ändå.
Mål och delmål kan ha uppnåtts enligt plan.
Att vinna är sannerligen inte allt.
Vissa kastar sig direkt in i en ny försäsong och uppbyggnadsträning igen.
Nästa år.
Då!
’Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka.’
Så skrev Karin Boye om kärlek.
Det gör ont när kroppar och drömmar brister även de.
Om våren tvekar mången spelare om de orkar ett varv till.
Håller kärleken till sporten.
Nästa år.
Då!
För tio månader sedan ungefär, så inleddes denna säsongs Svenska Cupen.
Cupen sponsras av ATG, ett statligt spelbolag som valt bort spel på just handboll.
Det är en oerhört speciell tanke från deras sida.
Nu har vi äntligen framme vid Final 4, ett koncept som börjar landa så sakta.
I år är biljettförsäljningen upp nästan 100% mot föregående år om jag är rätt informerad.
Det är ett resultat av ansträngningarna att sälja in konceptet, men också ett resultat av vilka klubbar som kvalificerar sig till finalhelgen. Eftersom snittet i ligan är drygt 1300 pers, så verkar detta slås med marginal i samtliga matcher.
Hatten av för SHFs envishet att hålla fast vid samma ort.
Jag tror att det är en framgångsfaktor.
Geografiskt är det svårt att hitta en bättre ort en Halmstad.
Från Skövde i nordväst, till Ystad i söder, eller Karlskrona i öster är de cirka 20 mil.
Det är en sträcka som möjliggör för supportrar att sätta sig i buss, bil eller tåg.
Svårigheten har varit att få halmstadspubliken att lyfta på röven.
Bara en bråkdel av publiken är från stan som arrangerar.
Det inte bara Halmstad, det gällde i Alingsås och det gällde i Skövde.
Jag gjorde en snabb sökning på matcher i Halmstad och hittade sex andra hemmamatcher som spelas i staden parallellt med matcherna i Final 4. Det tycker jag är olyckligt, eftersom potentiell publik då hamnar i en valsituation. Jag kan tycka att kalendern skulle rensas i närområdet för att fånga upp så många intresserade som möjligt. Men det är jag det.
Nåväl till årets finalfyra har Kristianstad, Karlskrona, AMO och Ystads IF kvalificerat sig och programmet ser ut så här;
13.00 Karlskrona-Kristianstad
16.00 Ystad-AMO
Redan här ser jag en gigantisk utmaning i att få publiken från match 1 och sitta kvar i hallen mer än 90 minuter i väntan på nästa match. Och när kommer supportrarna till Ystad och AMO, när deras egen match börjar klockan 16.00?
Jag vet att arrangörerna jobbat hårt för att skapa aktiviteter i Arenan, men enkelt är det inte.
Jag skall själv försöka bidra med min närvaro.
Om vi sen tar oss en titt på matcherna så är det inte helt lättippat.
I förrgår fick ett formstarkt Karlskrona kämpa hem två poäng för att ens ta sig till slutspel.
Den åttondeplats man spelade till sig, innebär att motståndarna får en eventuell avgörande match på hemmaplan. Motståndet kommer vara vinnaren av Handbollsligan, nämligen IFK Kristianstad och första matchen spelas nästa fredag.
Innan dess skall bägge lagen följaktligen spela match såväl lördag som söndag.
I Karlskrona har vi tre Halmstadsbekantingar i Albin Stenberg, Emil Arthursson och Hugo Sivertsson. Håll därtill ett extra öga på femman i skytteligan Isak Larsson. Förra säsongen var Karlskrona något av en sensation i serien, vilket innebar spel i Europa under hösten. Det gjorde laget från Blekinge riktigt bra, dock utan att ha marginalerna på sin sida och matchandet blev tätt för en relativt tunn trupp. Detta gjorde att laget länge låg utanför en slutspelsplats, ja ända fram till slutomgången faktiskt. Nu när matchandet har glesats ut, har formen dock kommit smygande, även om en viss ojämnhet råder i prestationerna.
Om jag får tippa så har Karlskrona större chans att vinna i en match i Final 4, än i bäst av fem i slutspelet. Så ifall klubben är sugna på en titel så skall mycket krut spillas redan imorgon. Det som kommer krävas är att försvaret håller ihop, och att Karlskrona vinner målvaktsmatchen klart. Framåt måste Isak Larsson spela på personbästanivå mot sin gamla moderklubb. Då ger jag Karlskrona en viss chans.
Kristianstad har legat i serieledning en stor del av säsongen och har även de spelat frekvent i Europa, och det med flera fina resultat. Lite luggslitna kan spelarna nog vara, men de har en större bredd i sin trupp än sina motståndare. I Kristianstad så kretsar mycket kring supertalangen Axel Månsson, den lille playmakern som just gjort succé i landslaget i dubbellandskamperna mot Island. Månsson är något av en humla och han flyger dessutom bättre än de flesta. Dessvärre för ligan, så lämnar både Axel och nämnde Isak för Danmark inför nästa säsong, så som publik gäller det att passa på att njuta så länge grabbarna spelar på hemmaplan. Defensivt håller Philip Henningsson ihop det fint framför de ojämna målvaktsparet Victor Bang och Hayder Al-Khafadji.
Faktum är att Kristianstads trupp har flera bra spelare på varje position.
För att IFK skall förlora krävs nog att målvaktsparet hittar sin lägstanivå i denna batalj.
Sen är det dags för lilla Alstermos stolthet AMO. Den lilla byn har så få innevånare, så att de inte ens kan fylla upp mer än 25% av Halmstad Arenas läktarplatser, även om de dyker upp allihop. Laget är ett nordiskt hopkok av spelare, under ledningen av den gamle Drottaren Hasse Karlsson. Lagets prestationer är lite grand som världens börser under Donald Trump. Det är volatilt och stormatcher blandas med praktfiaskon.
När de var med i Final 4 förra gången skrev jag att laget verkar sakna en arbetsmoralisk bottenplatta, och desamma verkar råda fortfarande.
Laget kan när det stämmer slå alla lag i Handbollsligan, men när energin inte riktigt är där, då har de till och med lyckats förlora mot GUIF och VästeråsIrsta. Detta till trots lyckades laget genom en tiondeplats hamna i ingenmansland. Detta innebär att matcherna i Final 4 är de sista krafterna som skall frammanas denna säsong. Det finns inget att spara på och laget har kunnat förbereda sig väl. I Mathias Mark Pedersen har man en av ligans bästa och mest produktiva spelare och han har ett fint samspel med jätten på linjen Anders Christansen. Dessa två är lagets centrallinje och om Josip Cavar i målet har en bra dag så ser jag en viss skrällchans för AMO. Skulle Alstermo då vara den minsta ort som tagit sig till en nationell final någonsin oavsett sport. Kanske. Någon borde titta närmare på det.
Motståndaren Ystad har haft en tung säsong efter fjolårets urladdning.
Då vann klubben Handbollsligan, Svenska Cupen och SM-guld. En trippel.
I år krävdes vinst i sista omgången för att ens ta sig till slutspel, där det till sist blev en sjundeplats. Det innebär att de ställs mot grannen och serietvåan Malmö i ett slutspel som börjar på torsdag. Är två matcher i Final 4 den ultimata uppladdningen eller tvärtom?
I Ystad finns för övrigt Linus Fernebrand och Philip Stenmalm med ett förflutet i Drott.
Bägge har viktiga roller i ett Ystad som inte riktigt fått det att stämma. Målvaktsparet har mer att bevisa och på linjen saknas den cancersjuke Anton Månsson. På högernio har Gustav Näslund inte riktigt lyckas växla upp från stjärna i Skånela till dito i Ystad. Acklimatiseringen har tagit lite längre tid än många trodde, trots att talangen finns.
Ystad är så klart favorit här och Oscar Carlén är en matchcoach i min smak, men jag tror att detta blir en riktigt öppen historia. En med skrälläge således.
De flesta experter tippar nog en final mellan Kristianstad och Ystad, med guld till de förstnämnda, och att Karlskrona inte förtar sig i en match om tredje plats och slutar sist.
Så för att sticka ut och ha fel, så tänkte jag nog tippa lite mot bättre vetande.
Jag tippas en final mellan Kristianstad och AMO och att Ystad vinner matchen om tredje pris.
Eller kan månne Karlskrona agera David mot Goliat och omkullkasta alltihop?
Geografiskt är samtliga lag placerade i sydöstra Sverige och kanske säger det något inför Sveriges match mot Polen på tisdag, eller så gör det inte det.
Hur som helst, välkomna till Halmstad allihop.
Kanske ses vi där?
Ps. Dagens artist är för övrig George Harrison. Ex-beatlen och gitarristen. Andlige Harrison lämnade jordelivet redan 2001, men hans musik lever vidare än idag. Detta blev jag påmind om av min son Theo, som för övrigt är född just 2001, i morse, när han skrev att han hade fastnat helt i skivan med samma namn som artisten själv. Ett vax från 1979.
Sånt gläder en musikfreak som mig och ger hopp om att även unga kan ha en musiksmak i klass. Fler borde lyssna till tonsatt lyrik med trakterande av riktiga instrument. Ds.
