Det är tisdag och det duggar lätt över Storgatan i Halmstad, där jag sitter på mitt kontor och tittar ut genom fönstret. Jag kommer att tänka på handel och butiker och hur våra konsumtionsmönster har förändrats de senaste 30 åren.
Då var det tätt på gatorna i centrum och köer i de populära butikerna.
Jag kommer att tänka på en gammal vän.
Vi kan kalla honom för Gonza, eller Bengt Qvart eller varför inte Skäggmannen.
Hans namn är egentligen Niclas Gonzalez, men jag låter honom vara anonym tillsvidare.
Foto: BILDBYRÅN
För 30 år sedan eller så, så brukade vi konsumera tillsammans.
I alla fall runt jul.
Vi brukade samlas den 23/12 i Uddevalla, utan att ha köpt en enda julklapp på förhand.
Sen skulle alla klappar inhandlas på en och samma dag.
Vi kallade det för julspäckat, vilket vi tyckte var fyndigt.
Ordet kan ju stavas med både ä och e, sådär i juletid.
En kul anekdot var när vi gled in i den lilla butiken Ur-billigt på Norra Drottninggatan.
–Jag skulle vilja köpa ett fint dam-ur, sa Gonza.
Butiksinnehavaren fiskade glatt upp ett färgglatt ur, ur lådan och sa glatt;
– Är det till en ung tjej?
– Nej, den är till min mamma?
– Då går detta uret precis lika bra.
Inslagsritualen därefter kommer jag aldrig att glömma. När butiksinnehavaren medelst sin mor agerade likt en läkare med en assisterande sjuksyster under en operation.
Nåväl det var ju späckat jag kom att tänka på.
I dagarna spelade vårt herrlandslag dubbla landskamper mot Island med prima resultat.
Att de unga fick ta en större plats denna gång, kommer göra gott åt konkurrenssituationen framöver. Jag gillade det jag såg.
Strax dessförinnan spelades Final 4 för våra damer, där nykomlingen Boden spelade hem guldet i en dramatisk final. Gott om folk på läktarna och minnesvärda slutminuter med en kul time out och ett avgörande i shoot out. Grattis Boden.
Ikväll spelas damernas Handbollsliga sin sista omgång.
Vem slås ut? Kungälv eller Aranäs?
Aranäs och Kristianstad möts och det är seriens två formsvagaste gäng.
Utan vinst är Aranäs ute ur ligan med damlaget också. Men matcherna skall spelas också.
I övrigt är dramatiken mer förlagd till den inbördes ordningen i tabellen, vilken ligger som grund för vilka som möts i kvartsfinalerna.
Nagelbitandet i Kungsbacka och Kungälv kommer vara på en kunglig nivå.
Herrarnas Handbollsliga har en omgång kvar och där är dramatiken ännu större.
Morgondagens omgång blir avgörande för mycket.
I toppen har Kristianstad och Malmö samma poäng.
Tabellens sjua, åtta och nia har samma poäng och bara åtta lag går till slutspel.
Ystad, Önnered och Karlskrona har en gastkramande slutomgång framför sig.
Därefter väntar Final 4 för herrarna i Halmstad.
Och där möts Karlskrona och Kristianstad i den ena semifinalen.
I den andra semin väntar underdogen AMO och Ystad.
Foto: Mathilda Ahlberg / BILDBYRÅN
Det pratas om att det sålts ett par tusen biljetter i förköp, vilket faktiskt är närmare 43% bättre än publiksnittet i Handbollsligan.
Att förstå kontext är viktigt:
Ses vi kanske i Arenan i helgen?
Men på tal om späckat.
Det pågår just nu hur mycket handbolls som helst och det på alla nivåer.
Slutspel, kval, cupmatcher och ungdomsturneringar.
Jag vet inte ens hur man skall sortera allt.
Något jag däremot kan försöka sortera är på vilket sätt de svenska elitklubbarna driver handbollen framåt och på vilket sätt och i vilken mån.
Vissa vill jobba mer under radarn medan andra gör vad de kan för att uppmärksammas.
Jag tog mig därför en titt på tillgängliga siffror för att försöka dra någon form av slutsats.
Delar av uppgifterna bygger på Sportbladets Johan Flincks siffror från häromveckan, andra uppgifter har jag hämtat från annat håll. Jag tror de stämmer väl med verkligheten.
Parametrarna är omsättning, ekonomiskt utfall, eget kapital och publikligan.
Håll tillgodo;
Högst omsättning;
Sävehof 83,3 miljoner
Önnered 32,2 miljoner
Ystads IF 26,3 miljoner
Bakom dessa siffror döljer sig enorma mängder hårt arbete och hållbara strategier och tydlig organisation för tillväxt. Pengarna kommer inte direkt som stekta sparvar.
Två av klubbarna är från samma storstadsområde, ett från landsorten längst ner i syd.
Sävehofs siffror är anmärkningsvärda och hade räckt till även i fotbollsallsvenskan.
Belackare menar förminskande ’de har ju Partille Cup’ men det är ren bullshit.
Partille Cups utveckling är inget man har fått, det är något man slitit hårt för att uppnå.
En annan anmärkningsvärd prestation har allsvenska LUGI stått för.
Enligt uppgift hade de placerat sig på denna topp 3-lista, någonstans emellan Sävehof och Ystad. Hatten av för det.
Bäst ekonomiskt resultat;
Sävehof 3,481 miljoner
Alingsås 0,549 miljoner
Skövde 0,377 miljoner
Att omsätta pengar är en sak, att tjäna pengar är en helt annan.
Även här står Sävehof i särklass, i princip utan konkurrens.
För den oinvigde är detta kanske mindre imponerande än det faktiskt är.
I fotbollsallsvenskan är det snarare regel än undantag att klubbarna gör driftsunderskott. Dessa underskott räddas sedan av spelarförsäljningar i mångmiljonklassen.
Inom handbollen finns än så länge inte den möjligheten, förutom i få undantagsfall.
Överskotten får man oftast hämta i driften och det lyckas Sävehof med.
Även här skulle Allsvenska Lugi ta sig in på listan om mina uppgifter stämmer överens med verkligheten. De skulle till och med hamna på andra plats. Ytterligare en hatt av för det.
Eget kapital
Sävehof 14 miljoner
Ystad 9,1 miljoner
Karlskrona 2,6 miljoner
En gammal ekonomichef jag jobbade nära, sa en gång att vinst är kostnaden för företagets överlevnad. Utan vinster klarar man nämligen inte av att bära tunga år när man går back. Ackumulerade vinster skapar enkelt uttryckt eget kapital. Även denna lista toppas av Sävehof, med Ystad på en fin andraplats. Allsvenska Lugi skulle här putta ut Karlskrona från topp 3, även det en bedrift att beundra och mina hattar börjar därmed ta slut.
Sävehofs insats blir inte direkt sämre av de ofta spelar i Europa med både damer och herrar, och därtill har en ytterst modest uppslutning publikt. Skulle de knäcka publikfrågan, så skulle klubben kunna utmana i Europa på allvar. Jag är mäkta imponerad av Sävehofs arbete.
Publikligan
IFK Kristianstad 2777 åskådare
Ystad 2034 åskådare
Hammarby 2025 åskådare
Publiksnittet har denna säsong, hör och häpna, gått upp från 1274 åskådare till 1314 dito.
De motsvarar en ökning med 3,14%, vilket ju också är lika med pi.
Om man räknar bort lilla AMO pga bristfälligt befolkningsunderlag, Önnered pga för liten hall och Skånela/Västerås pga jumbo har snittet ökat från 1481 till 1532, vilket motsvarar 3,44%.
Ökningen är inte stor, men det är heller inte så gravdåligt som vissa vill få oss att tro.
Och en omgång återstår..
Faktum är därtill att LUGI, Varberg, Kropps och RIK skulle ta sig förbi bott 3 i Handbollsligans publikliga. Och därmed finns det kanske anledning att våga hoppas på en publikökning även kommande säsong. Eller?
Säsongen högsta publiksiffror har varit Bajens publikfest i Globen, Kristianstad hemma och Lundaderbyna i Biblioteket. Mer sånt tack!
Publikt bör också Ystad och Malmö lyftas fram med störst publikökning jämfört med året innan. Bra jobbat i båda klubbarna och blommor och blader för det.
Publikt går det inte heller att undgå Bajen. Dels för en tredjeplats på listan och för den årliga publikmatchen på Globen. Dels för nyheten med en bar bakom nätet på ena kortsidan. Snacka om en nära publikupplevelse. Till saken hör också stämningen i Jerka.
Den lilla stenåldershallen gör att en lägre publiksiffra är tillräcklig för att skapa den intimitet som skapar mod hos publiken. Mod att sjunga med själva utan komp.
I de större hallarna är det glesare i bänkraderna och ljudkulissen behöver förstärkas för att skapa tillräcklig stämning.
Jag gillar faktiskt båda och jag tycker klubbarna skall göra det som de tror funkar bäst.
Att tänka sig sillburken i Partille, eller Arenan i Helsingborg utan musik, får mig att tänka på TV-serien Six feet under. En serie som jag för övrigt älskade, men som faktiskt handlade om en begravningsentreprenörsfamilj i kris..
Totalt sätt är det tydligt att Sävehof står i viss särklass i det mesta, dock ej sportsligt.
Lika tydligt är att de inte lyckas attrahera publik, sin stora förening till trots.
Det är ett svaghetstecken och en svår nöt att knäcka.
Samtidigt kan det i sillburken vissa veckor spelas hemmamatcher i ligan och europa för både damer och herrar. Det ställer krav på såväl intresse som plånbok och på de ideella som skall få arrangemangen att gå runt. Det var kanske lättare i Partillebohallen.
Publikt är Bajen bäst på att skapa stämning hemma och bäst på att få till ett bortafölje.
Att få till bortafölje är nästa utmaning för handbollsklubbarna i stort.
Att få publiken intresserad av andra matcher än sitt eget favoritlag likaså.
När denna späckade krönika nu skall avslutas, kan vi konstatera att det görs mycket bra ute i klubbarna. Kanske vore ett bra nästa steg att utveckla samarbetet klubbarna emellan för att öka värdet på hela Handbollsligan. Det finns en stor kompetens ute i klubbarna i dam- respektive herrliga.
Kanske skulle man via SEH tillsammans kunna dra in mer pengar kollektivt.
Pengar de sedan kan dela på.
Tillsammans kan de försöka hitta vägar att nå ut bättre medialt.
Men det får jag skriva mer om en annan gång.
Ikväll skall jag nämligen iväg och representera på Restaurang Fyr ute på Tylösand.
Vi snackar späckat!
