I den här bloggen gör jag ett försök att porträttera vad proffslivet i Landskrona BoIS faktiskt innebär.
Vad går vi igenom under en träningsvecka? Hur förbereder vi oss inför match? Och vad har benskydd egentligen för roll i sporten?
Allt kommer att brytas ner, från högt till lågt, och ibland till väldigt lågt.
I det här avsnittet ställer jag mig frågande till några av de återkommande händelserna varje försäsong.
Det var knäpptyst i omklädningsrummet på ”Nordic Wellness Arena” efter årets första tävlingsmatch. När Amr tog ton var budskapet tydligt: löpmeter och duellspel avgjorde. Två saker tätt relaterade till fysik.
I en alldeles för lång försäsong är det skönt att ha tävlingsmatcher redan i februari. Jag minns försäsongerna i division två och ett – en oändlig uppbyggnadsperiod fram till säsongsstart i april. Vanligtvis läggs mycket av denna period på att bygga fysiken – och det passar – för svenska spelare älskar gymmet. Efter månader av pump kan vi gå ut på gräset igen och ta kurvorna lika snabbt som en finlandsfärja backar ur hamnen.
I BoIS startade januari med ett löptest. Här manglade Gustav Bruzelius oss andra – men nådde trots det inte målsättningen som är satt av fysteamet.
Målsättningen för vår uthållighet är satt enligt Mjällbys modell från ifjol – då de vann allsvenskan. Enligt rykten fick Mjällbyspelarna som inte klarade nivån löpträna på sidan av planen. Några av er tänker kanske att det låter som en bra idé även för BoIS. Tänk om. Med den strategin kommer vi starta premiären i en 0-2-0 formation med Wesström och Bruzelius på varsin kant.
Epoken är passerad då försäsongerna bestod av att gå ut och springa mil efter mil. Idag bygger fler och fler upp konditionen i fotbollsträning, med boll, i matchlika situationer. Det är också den träning vi ägnar oss åt i BoIS.
När jag för flera veckor sedan pratade med Kim, lagets läkare, och frågade hur jag kunde förbättra min kondition, visade han att han tillhörde den gamla skolan.
Den hygglige dansken med bakgrund som elitcyklist fnös åt min fråga och fastställde:
”Ni fotbollsspelare borde gå ut i spåret och springa en mil om dagen.”
Jag svarade:
”Vi ska ju inte bli cyklister.”
Efter att ha spelat första tävlingsmatchen – och åkt på stryk – kändes varken ribban för löpkapacitet orimlig, eller Kims förslag på upplägg. Men som ofta är, är lösningarna på problem aldrig så enkla som ”mer löpning.” Tillbaka på Landskrona IP efter matchen visade statistiken att löpmeterna inte skiljde mycket mellan lagen. Därav har vi en hel del video, och många viktiga träningsminuter framför oss, i sökandet efter fullständiga svar.
Vi hörs, nu ska jag ut och springa en mil i spåret!
Foto: Jonny Karlsson.
