Annandag jul bjuder på en riktigt fin nugget i herrallsvenskan. LUGI tar emot Varberg i kampen om en direktplats till Handbollsligan.
Hemmalagets Axel Janhall har gått igenom mycket för att kunna bidra till LUGI:s framgångar.
LUGI kommer till spel med sju raka segrar i ryggen. Den senaste, 38-31 borta mot Aranäs, är den som väger tyngst.
– Vinsten där blev ett bevis på att vi faktiskt är ganska bra. Innan det var Torslanda det bästa lag vi vunnit mot. Nu nådde vi en ny höjd, hade 29-19 som mest och det kändes väldigt tryggt hela vägen.
Janhall nämner ordet ”trygghet” ofta.
– Det finns en trygghet i laget samtidigt som vi behållit ödmjukheten inför uppgifterna. Det är inte så att det går oss över huvudet. Det enda vi garvat lite åt är att vi slipper att kvala till Svenska Cupen…
Det märks i spelet ute på planen att det flyter – att ni sällan blir stressade?
– Exakt! Jag tror att det är vår starkaste egenskap: att vi har väldigt hög tillit till varandra. Jag kan gå in på match eller träning och veta att alla levererar 100 procent i varje situation. Det kombinerat med individuellt hög kvalitet och att vi känner varandra väldigt väl gör att alla känner trygghet.
Försök att sätta ord på Ola Månssons betydelse i det sammanhanget?
– Han kom in riktigt bra i LUGI. Det viktigaste han lyckats med är att sätta en bra träningskultur. Vi ska på sikta bli riktigt bra, men då måste vi träna träna träna. Ingenting kommer gratis. Sedan har resultaten kommit tidigare än förväntat.
Janhall har sällan eller aldrig varit den som stulit rubrikerna. Gegaj leder skytteligan, Albert Månsson är playmakern och Viggo Håkansson står på huvudet i buren. Men när den förstnämnda var småskadad fick Janhall steppa upp, både framåt och bakåt. Och som han steppade upp – matchens lirare och många genombrottsmål.
Varför har du saknats i laget så ofta de senaste två säsongerna?
– I grund och botten handlar det om en stressfraktur i ryggen – på min kotbåge.
En bruten rygg!?
– Ja.
Hur känns sådant?
– Första gången jag fick diagnosen var det extremt tungt – och smärtsamt. Jag trodde att jag aldrig skulle kunna spela handboll igen. Läkarna trodde att jag skulle behöva stelopereras och uteslöt en elitkarriär. Det var tufft att hantera; jag var långt nere i mitt mentala mående.
Men…?
– Jag envisades med att testa gränserna hela tiden. Först vila bort smärtan. Sedan träna upp mig igen. När jag efter första skadedomen kom tillbaka efter ett par månader spelade jag en match med Farmen. Det sista som hände i matchen var att gjorde mål, men också att ryggen gick sönder igen. Jag slog upp stressfrakturen.
– Normalt sett ska sådant kunna läka, men för mig kommer det inte att läka – av oklar anledning. Så jag spelar med min spricka i ryggen. Man blundar och kör. Tränar hårt och ”ber till gud” att man håller ihop.
De senaste veckorna har Janhall spelat regelbundet. Det har inneburit att LUGI fått ett starkt komplement på en redan vass niometerslina samt en, efter gedigen rehabträning sedan 2023, bålstark tvåa i försvaret.
– Personligen har det varit väldigt kul att få bidra i laget – men också väldigt självklart. Jag gjorde de två sista matcherna förra säsongen när kontraktet säkrades och har längtat efter en större roll. Nu har jag kommit in i spelsystemet ännu mer.
– Jag var extremt taggad på försäsongen, men i augusti/september small det till ryggen igen. Man såg 15 månaders rehab framför sig igen, men lyckligtvis kom jag tillbaka snabbt och missade bara fyra-fem matcher.
Det här med att du först trodde att karriären spåddes vara över, av läkarna – innebar det ett annat ingångsvärde för dig? Att dina framgångar nu är en bonus?
– Nej, inte på det sättet. Det har varit en lång väntan på att få visa vad jag kan. Jag har instinktivt en trygghet i att jag kommer att lösa detta och spela igen.
Fanns det ingen ”Plan B”?
– Ett tag under rehaben funderade jag på att bli cyklist… För jag satt nästan bara på den förbaskade rehabcykeln och det var det mest skonsamma för min rygg. Skonsammare än handboll åtminstone.
Men dödstråkigt?
– Ja, jag blev riktigt korkad ett tag där, haha, säger Janhall som i vardagen även pluggar psykologi och är starkt drivande i LUGI Handboll Camp.
Med tanke på Janhalls skadehistorik var det därför anmärkningsvärt att LUGI förlängde kontraktet med honom i somras – med ytterligare två år.
– LUGI har varit mitt hem länge. Det hårda arbete jag lagt ner har gett resultat och att de visar mig förtroende på det sättet stärker naturligtvis självförtroendet. Jag behöver inte stressa heller.
Avslutningsvis – vad tror du om Varbergsmatchen på annandagen?
– Det blir sjukt tufft. Vi är det lag i serien som gör mest mål i snitt – Varberg är det lag som släpper in minst i snitt. Det blir en ”krock” med två väldigt viktiga poäng för toppstriden i potten. Ett starkt publikstöd förbättrar naturligtvis våra chanser, avslutar Janhall.
Vad står svensk handboll för? Är vi bara en hund i en diktators koppel?
