Ingen skåning som vill kalla sig riktigt handbollsintreserad har kunnat missa Emil Göbl.
Hans roller är flera.
Allt-i-allo i HK Malmö.
Allt-i-allo i Eslövs HK.
Samt målvakt, utespelare och lagkapten i Malmös eget paralag.
– Handbollen betyder massor för mig. I den världen känner jag mig hemma, säger Emil.
Parasporten på Åhus Beach har blivit en självklarhet.
Klasserna är flera.
Dels rullstolshandbollen – en brutal sport som växer enormt.
Dels paragrenen för dem som har utmaningar i form av olika funktionsnedsättnignar. Diagnoserna är många. Men i sanden är det ingen som tänker på dem. Fokus är på helt andra saker. På handboll, coachning, taktik, glass, flörtande i glasskön, garv, revansch och firande.
Under Åhus Beach spelar Handboll för alla-lagen i turneringen samtidigt som alla andra ungdomslag. Alla umgås under samma sol på samma strand.
HK Malmö är ett av lagen som har anmält ett lag. Som vanligt. Verksamheten i klubben puttrar på och en av spelarna som tar mycket ansvar i gruppen, och på planen, är 23-årige Emil Göbl.
Om ni inte känner ni igen namnet känner ni kanske igen ansiktet. Har är nämligen ”alltid” i en handbollshall under säsong och en ytterst värdefull ideell kraft för både HK Malmö och Eslövs HK.
I paraklassen är det ibland väldigt stor skillnad på deltagarnas förutsättningar. Vissa fångar bollar utan problem och springer som vinden. Andra kan bara gå och har svårare med koordinationen.
I en klass tävlar man på riktigt. I en annan klass handlar det mer om lek.
I HK Malmös lag, som tävlar i den förstnämnda kategorin, är Emil Göbl en urkraft. Dels som spelare. Dels som pådrivare. Han vill vinna, men han är också mån om att alla i laget ska känna sig delaktiga med att få passningar och få chansen att jubla efter att ha gjort mål.
Matcherna avlöser varandra och Emil är tydligt en av de i laget som driver på för lagets bästa – och att lagkamraterna ska få glänsa.
Du tar mycket ansvar för dina lagkamraters utveckling och delaktighet?
– Det skulle jag absolut säga. Handboll är en sport där alla skå få känna hur det känns att ta emot en passning. Alla ska få känna lyckan när man gör mål. För många, eller egentligen för alla som spelar på Åhus Beach, är det en jävla grej att kunna spela en match på centercourten inför hundratals åskådare med musik och speakers i högtalarna. Att få göra mål och jubla och se när folk klappat händerna och hejar – det är fantastiskt. För alla! Mina lagkamrater utvecklas massor både som människor i det sociala – och rent fysiskt – av att spela beachhandboll.
Emil hoppade tidigt av gymnasiet och även om han är öppen för att börja jobba ”på riktigt” någonstans, gärna i Eslöv, så är det ingen brådska med saker och ting.
– Jag har en ADHD-diagnos och en hel del annat. Det har varit tufft emellanåt och jag jobbar mycket med att hantera min ångest. Handbollen är ett redskap i det, säger Emil som är både öppen och vältalig om sina förutsättningar.
Föreningslivet är en viktig del i Emils liv.
– Det är det bästa jag vet. Massor av gott snack med massor av matcher. Man är som vem som helst där.
Klubbarna som han spenderar mest tid hos är HK Malmö och Eslövs HK.
– Jag försöker att göra nytta på så många olika sätt som möjligt. Ofta blir det hantering av golvreklam exempelvis, men det kan vara mycket annat kring läktare och arrangemang som ska hanteras. Jag är alltid på Malmös och Eslövs matcher, både herr och dam.
– Handboll är en sport jag brinner för! Även som spelare. Jag tränar upp till tre-fyra dagar i veckan själv, oftast i Eslöv.
Hur ofta är du på Åhus Beach?
– Varje år sedan fem år tillbaka.
Är du alltid målvakt?
– Nej, till och från är jag utespelare. Precis som när vi spelar inomhus tycker jag om att alternera. När man älskar handboll i allmänhet och att bara få spela är det kul att testa både och.
