LUGI vann den första machen i dubbelmötet med HK Varberg.
26-23 stannade det vid och Lundalaget leder nu serien.
En av de som imponerade mest var Carl Lindqvist – som vet hur man vinner den här serien.
– När vi nu slagit Aranäs och Varberg så vet alla i laget att ”vi är på riktigt”, säger Calle.
Åtta raka segrar.
Tio segrar på 13 mather.
Serieledning.
Fina publiksiffror och en ljudlig klack.
Bred trupp med många olika matchvinnare.
En målvakt som slår igenom.
Ola Månsson i allmänhet…
Det är mycket som är positivt i LUGI just nu efter ett par mörka säsonger. Speciellt har herrlaget levererat bättre än de flesta förväntat sig. Serieledning när serien kommit halvvägs – trots att det är den andra halvan på serien som man ska vara som bäst.
Mot Varberg var det länge en jämn historia, men när LUGI gjorde segerrycket mitt i andra halvlek var det mycket tack vare potent försvars- och målvaktsspel.
Carl Lindqvist gjorde ett stort jobb, oftast tillsammans med Emil Lindqvist, som trea.
Det här blev en match som du gillade?
– Ja jävlar! Vi brukar inte spela sådana matcher, med mycket fysik och kamp. Mot Skånela blev det lite så och då förlorade vi. Därför ser jag fram emot att möta Varberg igen på tisdag.
Dina lagkompisar kanske inte håller med dig. Men alla lag behöver en ”gris”.
– Ja, det är väl så. Jag är lagets gris. Jag och Emil. Även om jag håller på med lite mer skit än Emil…
Du gör ett stort jobb även på mittsex när Emil byter anfall/försvar.
– Jag, det har blivit så. Klubben hittade inte så många mittsexor inför säsongen – så det blev jag, Emil och Otto (Fischer, född 2006) som fick ta den rollen. Jag har fått ta mycket ansvar och trivs med det. Trots att jag bara är 22 är jag bland de äldsta i laget som behöver ta mycket ansvar.
Lindqvist har nyttig erfarenhet som mittsexa på aktuell nivå.
– När vi vann Allsvenskan med OV Helsingborg för två säsonger sedan spelade jag bara anfall. Då var jag nästan ensam på positionen när Wilthorn var skadad och Björkman stod på tillväxt.
– Som situationen är nu i LUGI får jag ta mycket ansvar både framåt och bakåt. Ola Månsson ger mig mycket förtroende och även om jag inte gör lika mycket mål som tidigare så är det viktigt för mig att ge de andra spelarna så bra förutsättningar som möjligt. Både Leo, Anton och Axel ska göra mycket mål.
Hur ser du på gruppen och lagets framfart just nu?
– När vi hade sex raka segrar mot lite sämre motstånd var det såklart väldigt bra. När vi sedan slagit även Aranäs och Varberg så vet alla i laget att ”vi är på riktigt”. Vi har kommit igång mer och mer. Alla har utvecklats mycket och vi vet att vi är ett av de fyra bästa lagen i denna serien.
I 60:e minuten låg Lindqvist ner på golvet. Skrek ut sin smärta och dunkade näven i golvet.
Hallen blev tyst.
Sådant brukar kunna indikera allvarliga skador. Men inte nu.
– Det var ”bara” en stukning. Jag gjorde illa foten för ett tag sedan och slog upp skadan igen nu. Men det är ingen fara. Det gör jävligt ont när det händer bara…
Är du en sådan där vinglig primadonna som vrickar fötterna lätt?
– Ja, jag hade en period förra våren också. Sedan dess sker det lite då och då.
[the_ad_group id=”1720″]
Hur ofta tror folk att du och Emil Lindqvist är bröder?
– Hahaha! Ofta!!
– Jag har fått frågan minst fem gånger i Lund åtminstone och Franzén skrev det i sin blogg. Å andra sidan är det kanske inte så konstigt att folk tror det. Vi är båda uppvuxna i Ramlösa i Helsingborg, numera bor båda våra föräldrar på samma gata i Råå. Både jag och Emil har dessutom spelat fotboll i Eskilsminne som unga.
Var Emils mycket fagre far på någon urspårad afterwork där runt 2003-2004? För du och Emil har ju en del visuella drag som påminner om varandra också. Samt handbollsmässiga?
– Hahaha. Det har jag ingen aning om. Men jag vet att mamma känner Jörgen sedan tidigare…
Ohhhh. Nu är det vi som går och köper ett DNA-test på närmsta labb!
– Nejdå. Det är lugnt…
Hur ser du på fortsättningen? Ni möter närmast både Varberg och Skånela – två ”fyrapoängsmacher” där ni har väldigt mycket självförtroende och få skador?
– Vi har en fin period där spelare som Viggo, Axel och Anton nyss kommit tillbaka efter skador. Nu kan alla gå för fullt på träningarna, alla har stort självförtroende och alla vet om sina roller. Det ger oss en trygghet som jag tror kan vara avgörande i sådana här matcher.
Avslutningsvis. Vad är det här med kontot på X kallat ”Callelindqvistssvettband”?
– Ingen aning! Det är någon av dem i klacken som styr det. Tydligen har de gjort en ny halsduk med mig som motiv – det var väldigt roligt!
Vad står svensk handboll för? Är vi bara en hund i en diktators koppel?
