Ekmarks 35 punkter efter BoIS-Falkenberg: ”En NASA-professor i en OBS-klass”

Landskrona BoIS förlorade mot Falkenbergs FF med 1-2.
Christoffer Ekmark summerar i 35 punkter.

1. Huena
Det kunde ha varit sex poäng.
Det blev noll.
BoIS har lämnat sin dominans i händerna på slumpen – och fick ingenting tillbaka.
Frågan är nu: hur hanterar laget det?
Det kan skapa sprickor och tjafs och negativitet.
Men det kan också visa sig vara den bästa tänkbara starten på ett sätt. Ni vet, antingen vinner man eller så lär man sig någonting. Och om BoIS lär sig någonting av detta så är det cynism, släppta spärrar, mindre soloräder – och passionen att vilja döda för sin sak när bollen dimper ner i straffområdet.
Det finns en ziljard fotbollsmässiga detaljer som kan bli bättre. Men det börjar i skallarna. I huena.
Kan man svälja den här bajsmackan och använda det som dynamit i resterande 28 omgångar kan det smälla på rätt bra.

2. Startelvan
Kaddoura
Bruzelius, Karlsson, Murbeck, Moungam
Alvarez Perez, Max’Med
Björkqvist, Capotondi, Jensen
Odhiambo
Inga egentliga överraskningar.

3. Taktiken
Jag förväntade mig att BoIS skulle jaga Falkenberg som galningar första 20. Skölja över dem i våg efter våg. Rida på energin från den nya arenan. Från sången.
Istället valde Asterhed i sin gameplan att ta ett steg tillbaka, ge bort initiativet en del och syna Falkenbergs kreativitet.
Ett val han ångrade bittert efteråt.
Ibland tror jag att Asterhed är lite för smart för sitt eget bästa. En NASA-professor i en OBS-klass. Ibland är det bara att gå till träningen, kasta in en boll i mittcirkeln och skrika ”Förlorande lag får samla in materialet och ta 5 varv runt planen”.

4. 0-1-målet
Falkenberg klädde av BoIS fullständigt efter 23 minuter.
Klappklapp-spel på vänsterkanten och Linus Borgström petade in bollen i öppet mål. Falkenberg spelade som BoIS ville, men inte klarade av.

5. 1-1-målet
Murbeck grisade in en frispark från nära håll.
Som mittbackar ska grisa in andrabollar i straffområdet.
Den hungern måste mittbackar (och alla andra) ha även i eget straffområde.
Hur som helst var det ju klädsamt att just Murbeck fick göra det första BoIS-målet på nya IP. Med tanke på hur många år han missat de senaste fyra-fem åren på grund av skador är han ändå bra.
Som ledare. Som försvarare. Jag har svårt att köpa den massiva kritik som riktas mot honom många gånger.

6. Andra halvlek
BoIS dunkade huvudet blodigt. Nötte sig fram på olika sätt, men skapad inte chanser nog för att motivera ett mål.
Man får inga poäng bara för att vara bollskickliga, men BoIS kommer att spela ut många lag i den här serien.
Problemet?
Motståndarna är inte rädda för det.
Det finns inget bättre som fotbollsspelare än att veta exakt vad motståndet ska göra. Och sedan se dem göra det om och om igen. Då kan man luta sig mot det mest grundläggande och enklaste att hantera taktiskt: ett välsynkat försvar på egen planhalva.
Visst – det kommer att komma chanser. Men om man som motståndare kan få en match där man är det klart sämre laget att handla om slump – då tar man ju det.

7. Falkenbergs FF
Nu ska det sägas att Falkenberg inte var dåliga.
Örebro är dåliga. På gränsen till klappkassa. Falkenberg är bra. Inte bäst i den här serien, men kommer nog sluta före BoIS i tabellen.
Jag får en känsla av att många runt BoIS inte tar in det. Falkenberg slog Djurgården borta i cupen. Rättvist. De har varit bättre än BoIS när de mötts under försäsongen (därav Asterheds lite försiktiga gameplan).
Falkenberg gjorde verkligen det bästa av den här matchen och kunde, nej borde, lett med mer efter en halvtimme.

8. Slowmo Ojala
Sjuk för dagen. Voi voi.

9. Gustaf Wesström
Är snart tillbaka efter sin lårskada och tränar för fullt nu. Spelar matchen mot HIF i Ligacupen imorgon måndag på Olympiafälet kl 14.
Helt otroligt för övrigt hur klubbarna missköter Ligacupen Elit och inte ser det som en möjlighet. Har rantat om det här.

10. Inga skyddsnät bakom målen
Gillas skarpt.

11. Nya IP
Jag hade nöjet att sitta på pressläktaren, högst upp i mitten.
Och wow!
Så här ska fotboll upplevas. Publiken sitter tight. Alla kommer nära. Det finns egentligen inga dåliga platser. Det här är en fotbollsarena.
Alla är under tak och sången HÖRS. Det blir TRYCK. Hemmasupportrarna sjöng i nästan 90 minuter och volymen ekade mellan läktarna – istället för att som tidigare stiga mot måsarna uppe i skyn.
Det är ett jävla gnäll om det ena och det andra.
Landskronaborna kommer att få en mycket fin fotbollsarena som ger goa upplevelser. En arena som passar staden. Lite engelsk tredjeligafotboll.
Närhet!

12. Ny speaker
Jag känner mig som Allan Svensson, där allt ska vara som det alltid varit.
– Va fan var det här för jävla stolpskott!!!?
Skämt åsido. Det blir säkert bra. Men en speaker ska ha pondus. Skaffa det.

13. Fredrik Oppong
Huvuddomare Oppong sprang omkring i exakt samma shorts som BoIS-spelarna.
Någon borde gett honom en tröja också… För övrigt tycker jag att Oppong höjt sig betydligt det senaste året. Spelet flyter bättre när han låter visslan vara oftare. Tydligt kroppsspråk. Inga gissningar. Bra!

14. Tobias Karlsson
Fortsatt mycket stabil och passar väldigt mycket bättre i ett lag som BoIS jämfört med TFF. Kompletterar Murbeck fint.

15. Gustaf Bruzelius
Är han den i BoIS som presterar jämnast på hög nivå?
Jag tror det.
När var han dålig senast? På hål 14 på barsebäck sommaren 2024?
Tillsammans med Capotondi bäst i hemmalaget.

16. Budisen
Jag uppskattar budisar.
Men diskussionen känns… tröttsam. Jag står fortfarande för den här krönikan på temat om att förlora sin identitet.

17. Växelsång
Det är sällan BoIS-klacken och den ”vanliga” sittplatsläktaren sjunger växelramsor.
Men nu drog det igång!
Och det är kanske något av det mest effektfulla för spelare att uppleva i det sammanhanget.

18. Ungdomarna i publiken
Något av det finaste jag vet är fäder tar med sina söner till en fotbollsmatch.
Passionen som väcks till liv. Kärleken som tänds. Banden som knyts.
Jag fick aldrig uppleva det som pappa – vilket är en livslång sorg. Men jag blir varm i hjärtat av sådana här bilder, och minns promenad hem sedan min egen pappa tog mig till Ruddalen för att se Västra Frölunda-Gif Sundsvall någon gång för knappt 40 år sedan. Tack igen, farsan.

19. 17 minuter
Så lång tid tog det innan en gubbe intill mig vrålade:
– För fan, slå in bollen!!!
Max’Med spelade bollen snett bakåt.
Nytt år. Ny läktare. Samma frustrerade gubbar. Älskar’t.

20. André Alvarez Perez
Han gjorde inte sitt livs match. Men han var bra. Han sprakade inte, men var både bollvinnare och fin i passningsspelet.
Och jag är 100 procent säker på en sak.
Ingen annan på planen har sådan hög potential som honom.
Ett längre snack med honom publiceras på sajten under måndagen, där vi går igenom hans nya roll och varför den passar honom så bra.

21. Alvares Perez tvåfotare
Ohhhhhh sweet lord.

22. De fem säkerhetsherrarna
Inne på innerplan stod ett par herrar med orangea västar som hela tiden hade blicken riktad mot publiken – bort från planen. Efter 25 minuter var jag nästan lite avundsjuk på dem.

23. 1-2-målet
Fysisk underlägsenhet på en fast situation.
Inte första gången.
Inte sista.

24. Missen
Kevins Jensen jättechans i 64:e var en kedjereaktion på massor av bollvinster på offensiv planhalva. Total dominans från BoIS kunde ha lett fram till ett förlösande ledningsmål. Festens klimax. Och kanske en förlösande hjälteroll för en allt mer ifrågasatt hemvändare.
Istället blev det skit av allting.

25. Odhiambo
Vem ska göra målen i BoIS?
Xavier Odhiambo sliter enormt och lägger all sin energi på att vara intensiv i presspelet – en viktig detalj.
Men som rättvänd forward är han knappt delaktig i matchen. Utraderad av Falkenbergs rutinerade backlinje.

26. Edi Sylisufaj
Fick en kvart.
Studsade av iver och energi.
Hyllades av hemapubliken.
Och det finns något i samarbetet mellan Capotondi och Sylisufaj som har hög X-faktor. I den moderna ”relationsfotbollen” syns det tydligt att dessa gossar passar ihop.
För övrigt bor Capo i Sylisufajs gamla lägenhet. Det kanske sitter något i väggarna? Kanske är det doften från ostbutiken i markplan.

27. Gent & Perez
På tal om relationsfotboll.
Så länge BoIS ska spela med två sexor så tror jag att Alvarez Perez och Gent Elezaj kommer att bli riktigt bra tillsammans.

28. Markus Björkqvist
Sliter som en uppretad grythund. Jag gillar smånypen han delar ut. Men hans insats präglas av för många missar. På frisparkarna. På inbrytningarna. Han behöver träffa målet.

29. Publiksiffran
3488. Full godkänt.

30. Pressläktaren
Perfekt placerad.
Mitt bland publiken.
Men fyra platser? Vi murvlar satt tätare än burksardiner och jag kunde känna vad HD-Rönström åt till lunch.
Och inga eluttag? Skärpning Landskrona Stad. Jag hade tänkt skriva en lång hyllning nu, men mitt batteri tog slut.

31. Fortsättningen
Ljungskile hemma på lördag.
Ett slags Falkenbergs FF-light.
Jag räknar med att BoIS exploderar, släpper in ett eller två på fasta situationer och vinner med… ska vi säga 5-2?

32. ”Supporterjournalisten”
Jag får olika utdömningar på olika arenor och i olika hallar.
Ibland för att de tycker att jag hatar något lag. Ibland för att de tycker att jag supportar något lag. Ibland för att man skriver med filter, ibland för att man är filterlös och ibland för att man skriver för lite, för mycket, för lättsamt eller för tråkigt.
Men supporterjournalist, som flera personer BoIS-ledningen börjat skrocka om, är någonting nytt.
Jaja.
Låt mig vara tydliga med en sak. Jag gläds nästan alltid för de lagen jag bevakar. Oavsett om det är BoIS, HIF, Olympic, Hörby eller Trelleborg. Dels för att segrar innebär högre läsarsiffror. Mer eller mindre alltid. Dels för att man lär känna människor i klubbarna med åren – och gläds åt och med dem. Jag går till jobbet och umgås med spelare/tränare/personal och andra. Det är lite av min drivkraft, och en sann utmaning är lagen och klubbarna går kasst,
Men mitt personliga supporterskap finns enbart i två klubbar. H65 Höör i handboll där jag är personligen och ideellt engagerad – och Sösdala IF, orten där jag delvis växte upp. Och kanske Eskilsminne IF, där jag spelade ett par år på 90-talet.
Jag saknar passionen för fotbollslag på elitnivå – men slipper även lidandet det mestadels innebär. Också en slags sorg.
Jag begär inte att någon ska förstå, eller ens tro på mig, men så är det. Min enda motivation är läsarna. Att de ska känna något. Alternativet är mycket tråkigare.

34. Christian Stark
Behöver speltid.
Ängelholms FF behöver en forward.
Lös en utlåning bara.

35. Arenanamnet
Ärligt talat är jag förvånad att en ny arena med ett lag i Superettan inte har ett sponsornamn.
Inte besviken, men förvånad.
Förvånad att klubben (med kommunen i nkät) inte drivit frågan så den är löst – förvånad att inga lokala företag tagit chansen.
Det är ändå mycket värdefull exponering, många välbehövliga kronor – som nu brinner inne.

Ekmarks krönika: Om elitklubbarnas ovilja att tillvarata möjligheter

BoIS-supportrarnas ilska mot MFF-samarbetet: ”Det räcker nu – en utveckling som inte accepteras”