Han flyttade från Karlskrona till Helsingborg för fotbollens skull. Victor Wagnborg är målvaktstalangen från Blekinge som hoppas på ett A-lagskontrakt med HIF vid årets slut.
Normalt sett står han i HIF:s P19-lags mål, men under den gångna veckan var han för andra året i följd med på HIF:s träningsläger på Mallorca.
Skånesport fick där ett snack med 18-åringen – om målvaktsspel, vad han lär sig av sina mer etablerade lagkamrater och framtidsdrömmarna.
Victor Wagnborg spelade för stadens fotbollsstolthet FK Karlskrona och började få vara med på A-lagets träningar under våren 2023, som 15-åring. Han togs ut till Svenska Fotbollförbundets riksläger och började leta efter en plats där han kunde elitsatsa på fotbollen på bästa vis.
– Då kom jag i kontakt med HIF. Jag var på provträning i flera klubbar, men fick ett bra intryck av HIF, berättar han.
– Av både stan och klubben och det blev en bra kombination med skolan (Filbornagymnasiet).
Hur är det att bli ”skåning”?
– Jo, men jag trivs ändå. Jag trivs i miljön och med att bo här. Det är trevligt folk.
Vad har det betytt för din utveckling att spela i HIF?
– Mycket. Det är många runt omkring som gör allting på bästa möjliga sätt – tränare, lagkamrater, faciliteter. Det är mycket som gjort att man kan elitsatsa på riktigt.
Vad är det du blivit bättre på?
– Framför allt alla tekniska bitar i alla skeden som målvakt. I den fysiska träningen – vi har ett jättefint gym och bra tränare runt omkring som gör att man kan utvecklas på bästa sätt.
Vad gör du utanför fotbollen?
– Egentligen inte mycket mer än att umgås med kompisar och ligga i med plugget. Det finns inte så mycket tid för annat…
Under förra året var Victor Wagnborg främst med på A-lagsträningar dagen efter matcher. I Palma fick han vara med och spela i HIF:s internmatch, då ordinarie andremålvakten Emil Rådahl missade två träningspass på grund av en smäll på foten.
Hur känns det att vara med och träna med A-laget? Hur stort är steget upp från P19?
– Det är klart att det är ett steg upp, det är så klart en helt annan nivå. I början när man kom upp var det lite nervöst, en ny miljö och så där. Men det har avtagit nu. Det känns ändå som att man kommit in i nivån.
Hur långt har du kvar till Emil Rådahl och Johan Brattbergs nivå?
– Man vill ju förhoppningsvis ta sig dit. Det är ett stort kliv så klart, men med rätt träning så har man ju målsättningen att ta sig upp dit. Det är bara att ligga i och träna hårt.
Det måste vara inspirerande att se Emil med A-laget – han var ju i din sits för bara två år sedan?
– Så är det.
Vad lär du dig av honom?
– Jag pratar mycket med både Emil och Johan. Jag försöker ta så mycket inspiration, tips och knep som möjligt. Jag ser dem som två bra förebilder och försöker suga ut allt de har att säga om egentligen allt. Målsättningen är att försöka mäta sig med dem så mycket som möjligt varje träning.
Ni har en väldigt meriterad målvaktstränare i Sven Andersson i A-laget. Hur är det att ha honom som tränare?
– Det är fantastiskt. Sven är jätteduktig. Han kommer alltid med bra råd och tips. Det är mycket rutin på honom.
Vad lär du dig konkret av honom?
– Han är duktig på att lära ut små detaljer i balans och positionering. Vi jobbar mycket med det, så att man har bra täckning av hela målet.
Vilken slags målvakt är du?
– Jag är en verbal målvakt med mycket pondus och aggressivitet. Gillar att plocka mycket inlägg, är duktig med fötterna och har bra räckvidd. Jag är hyfsat lång (188,5 centimeter).
Om man är en målvakt med mycket pondus och är van vid att vara dominant i sitt lag. Hur är det att få in det i en A-lagsmiljö?
– Nej, såklart, det är speciellt. Jag känner att man behöver lära känna sina lagkamrater för att kunna få ut max av det. Så jag är lite mer bekväm med det i P19-laget, men det börjar komma mer och mer. Så det är positivt att känna själv att man får mer kontakt med sina spelare runt omkring.
Och det är ju bra möjlighet att få det under ett träningsläger?
– Absolut.
Vilka hänger du mest med under träningslägret?
– Det är ju min lagkamrat Jonte (Hasselquist) som jag bor med på hotellet. Sen umgås jag mycket med Emil, Alvin (Nordin) och Casper Ljung. Men vi är en stor grupp, så det blir stora konstellationer ibland också.
Vilket mål har du med det här året, ditt sista som junior?
– Det är väl att ta sig upp i A-truppen.
Hur stora chanser har du?
– Så klart är det tuff konkurrens och det är hög nivå på både Emil och Johan. Men lyckas jag lägga ned hårt arbete och jobbar hårt hela året och har bra träningsmängd, så tror jag i alla fall att det finns en chans.
Skånesport bevakade HIF:s träningsläger i samarbete med Öresundskraft.
Foto: Gustav Lundblad
Tio punkter från HIF:s småmysiga träningspass i Palma – plus inkastövningen
