Hockeyns Dag i Malmö Arena bjöd på mål, tempo och dramatik. Men efter en galen match med hela tretton fullträffar var det ändå Skellefteå som drog det längsta strået. Här är Hugo Sternérs tankar om lördagens match.
Det var Hockeyns Dag i Malmö Arena. SHL Impact Tour avslutades och på isen väntade Skellefteå. Lägg till en nästintill fullsatt arena – och scenen var satt för en riktig hockeyfest.
Och fest blev det.
Matchen började i ett rasande tempo där spelet svängde fram och tillbaka. Malmö visade energi direkt från start. Efter fem minuter klev fjärdekedjan fram när Kalle Hemström tryckte in sitt första SHL-mål efter en elegant framspelning av Filip Björkman. Malmö hade fått den start de ville ha och satte press på Skellefteå som hade svårt att få igång sitt spel.
Skellefteå kvitterade däremot från ingenstans när Valter Lindberg slog in en retur framför mål. Ett mål som blottade Malmös försvarsspel – något som skulle återkomma flera gånger under kvällen. Malmö svarade snabbt. I powerplay klev Carl Persson fram och satte 2–1 efter fint samspel med Händemark och Koukkanen. Bara minuten senare small det igen när Linus Öberg tryckte in 3–1. Tre mål på fem skott. Effektiviteten var brutal.
Skellefteå reducerade på kontring genom Jonathan Jonsson, samt kvitterade kort därefter via Rickard Hugg – och plötsligt stod det 3–3. Malmö svarade direkt igen när Öberg gjorde sitt andra mål för kvällen och återgav hemmalaget ledningen. När första perioden till slut var över stod det 4–4 på tavlan. Åtta mål. Det var med andra ord underhållning på hög nivå – men knappast någon drömperiod för tränarna gissningsvis. Och för Malmökeepern Oskar Blomgren, som hade en tung match.
Den andra perioden blev inte lika målrik men fortsatte i samma märkliga anda. Skellefteå tog ledningen tidigt genom Victor Stjernborg efter ännu en retur framför mål – ett scenario som Malmö hade stora problem att hantera under hela kvällen. Försvaret hade svårt att rensa bort pucken och trycket i egen zon blev vid vissa tillfällen kostsamt. Men matchen vägrade lugna ner sig. Robin Hanzl kvitterade till 5–5, och kort efter slog Carl Persson till igen med sitt andra mål. Malmö ledde plötsligt med 6–5. En effektivitet som nästan var svår att förstå. Tempot fortsatte att vara högt och varje anfall kändes farligt.
I den tredje perioden började utvisningarna staplas och matchen hettade till. När Malmö drog på sig ett fem-mot-tre-läge utnyttjade Skellefteå chansen och kvitterade till 6–6. Utvisningen på Öberg var tämligen billig och blev kostsam. Kort därefter kom nästa smäll. Efter ytterligare en Malmöutvisning, vilket drabbade Persson, tog Skellefteå ledningen med 7–6 – ett mål som till slut skulle bli avgörande.
Domarnivån var diskutabel åt båda håll och frustrationen växte bland publiken. Hemmalaget fick själva chansen i spel fem mot tre i slutet, men lyckades inte förvalta det överlägset. En möjlighet man givetvis måste ta tillvara mot ett lag som Skellefteå. Malmö plockade målvakten i slutminuterna, men bortalaget försvarade sig skickligt och kunde till slut hålla undan.
När slutsignalen ljöd stod Skellefteå som segrare i en absolut fullständigt galen hockeymatch. Det här var en match som hade allt, förutom målvaktsspel och försvarsspel. Folkfest, tretton mål, fyra tvåmålsskyttar (Öberg, Persson, Johnsson och Hugg), och heta känslor mellan lagen. Det var en sådan kväll där man bara lutade sig tillbaka och åkte med i kaoset.
Härnäst för Redhawks del väntar Brynäs på tisdag i Gävle. En tämligen viktig match, där en vinst är ett måste i kampen om topp sex. Det blir sannerligen en mer tajtare historia…
Foto: Bildbyrån
