HIF och FC Rosengård spelade 2–2 i onsdagens träningsmatch på Olympiafältet. Här är Gustav Lundblads fem intryck från en kylslagen kväll.
HIF–FC Rosengård 2–2
0–1 Självmål (34, Obafemi Awodesu)
0–2 Adrian Kozic (59)
1–2 Alexander Johansson (72, assist Ervin Gigovic)
2–2 Casper Ljung (83, assist Adam Akimey)
HIF (4-2-3-1): Emil Rådahl – Ture Görefält (Lukas Kjellnäs, 60), Obafemi Awodesu, Demba N’Diaye, William Westerlund (Simon Bengtsson, 60) – Samuel Asoma, Alvin Nordin (Ervin Gigovic, 60) – Jonathan Hasselqvist (Adam Akimey, 60), Harol Romaña (Casper Ljung, 57), Leo Hedenberg (Samely Bomboko, 46) – Lucas Landgren Persson (Alexander Johansson, 60).
FC Rosengård (4-4-2): Hugo Dahlberg – Jens Lynard, Kalle Larsson, Gustaf Backaliden, William Lindberg (Sakariya Adan, 63) – Filip Aronsson, Erik Persson, Argjend Malaj, Emmanuel Igbonekwu (Ismail Ljajic, 63) – Otto Håkansson (Altin Deliu Lataj, 63), Adrian Kozic (Peter Malis, 78).
1. Kylan
Det är ingen kreativ vinkel att ta sig an en artikel om en sådan här match ifrån, men det var ändå vad som präglade onsdagskvällen på Olympiafältets plan 10:
Kylan.
Motsatsen till Albert Svanbergs introduktion till Dallas-94 i VM-krönikan.
Minus 13 i vindkyla, dunkelt strålkastarljus. Det är tur att fotboll inte alltid spelas under sådana förutsättningar. Jag har nog aldrig sett så lite publik på en HIF-match, som det var igår.
”Kloka människor”, sa en anonym person om de som stannade hemma och kollade på TV.
Men de som verkligen var på plats, runt Olympiafältets plan 10, de hjältarna kan säga att de var där, de var där när det var som allra frusnast kring HIF.
Nåväl, när undertecknad tinat upp, fick jag se om matchen för att kunna säga något meningsfullt om den.
2. Första timmen
Var och såg Linero IP–FC Rosengård i östra Lund i söndags och den matchen hade två huvudfigurer: Dribblingsfantomen Emmanuel Igbonekwu och målskytten Adrian Kozic.
Nu mötte Rosengård två divisioner bättre motstånd än då, men huvudrollsinnehavarna under första timmen var samma duo.
Igbonekwu dribblade förbi Ture Görefält ute vid höger kortlinjen och sköt in ett inspel i målområdet. Bollen tog på en olycklig Obafemi Awodesu och styrdes in i HIF-kassen. 0–1.
I början av andra halvlek misslyckades Awodesu med en rensning, Kozic blev fri och borrade in sitt femte mål på tre träningsmatcher.
Rosengård var det bättre laget under första timmen, utan att på något sätt spela ut HIF, vars startelva nog kan klassas som lagets andraelva i nuläget (med undantag för mittbacken Demba N’Diaye).
Det var en jämn matchbild med få målchanser och avslut. HIF:s anfallsförsök strandade ofta en bit in på offensiv planhalva.
Harol Romaña serverade listige Lucas Landgren Persson ett friläge (stark räddning av Hugo Dahlberg) och skruvade själv en frispark i ribban från distans.
3. Sista halvtimmen
I underläge 0–2 och med en halvtimme kvar att spela bytte Stevie Grieve in Ervin Gigovic, Lukas Kjellnäs, Simon Bengtsson, Adam Akimey och Alexander Johansson. Strax före det hade Casper Ljung också kommit in.
Effekten blev faktiskt omedelbar, samtidigt som Rosengård bytte ut en haltande Igbonekwu och intressante forwarden Otto Håkansson.
HIF fick ett tryck mot Rosengårds planhalva. Lukas Kjellnäs spelade i en offensiv mittfältsposition och dök upp överallt, samtidigt som Adam Akimey utmanade sin ytterback med kraft och fart.
I boxen gled Alexander Johansson in i läge och satte reduceringen i 72:a efter ett snyggt anfall med snabba passningar fram och tillbaka på sista tredjedelen.
HIF pressade fram ett läge till, med tio minuter kvar. Adam Akimey spelade Casper Ljung, som gjorde sitt andra mål på tre matcher.
2–2 – HIF räddade ansiktet.
Men FC Rosengård är garanterat mest nöjda idag.
4. Rosengårds spelare
Det var inte frågan om att Emmanuel Igbonekwu hade någon slags show, men han skapade problem för HIF:s högerförsvar vid flera tillfällen och han ser mycket stark ut så här tidigt på försäsongen.
Förra året var han avstängd under mer än halva säsong efter att ha angripit domaren i derbyt mot BK Olympic, men han verkar kunna gå mot en stark comeback-säsong.
Han skapade som sagt Rosengårds första mål och tidigt i andra var han också nära att göra ett eget mål, när han dundrade ett skott i målramen.
Adrian Kozic är ny från Torns IF och har begränsad rutin till och med från Ettan. Men han visade att han kan göra mål även mot Superettan-motstånd, efter hattricket mot Linero i söndags.
Utöver de här två vill jag lyfta fram några ytterligare Rosengårdsspelare.
Gustaf Backaliden är någon slags veteran i det här laget, som haft stor spelaromsättning de senaste åren och kommer att ha det i vinter också. Han var nog lagets allra bäste spelare, som städande mittback. Han var aggressiv i sitt försvarsspel och störde HIF:s offensiva spelare. Särskilt viktig under sista halvtimmen, då Rosengård trots allt undvek att förlora.
Erik Persson är ny från Lunds BK och spelade tillsammans med Argjend Malaj (kanske Rosengårds bästa spelare i fjor) jämnt med HIF:s centrala mittfält under första timmen. Rosengård kommer säkert värva mer till mitten, men den här duon räcker långt i Ettan Södra.
5. HIF:s spelare
Vilka stärkte då sina aktier i HIF?
Vi börjar med första timmen:
Unge mittfältaren Alvin Nordin har varit duktig i de första matcherna och var nog bäst i laget under HIF:s mediokra första timme – vilket innebär att han var godkänd.
Harol Romaña visar glimtar av klass – ett nyförvärv från Colombia som så klart måste ges tid.
William Westerlund hade ingen glimrande match, men såg på nytt intressant ut som anfallande ytterback, en roll han inte haft tidigare. Han tajmar de offensiva löpningarna bra och har snabbt kommit in i det nya HIF-spelsättet.
Det som blir intressant för hans del i de kommande matcherna – då HIF möter Hillerød och Falkenbergs FF, två lag från samma nivå som man själv spelar på – är hur han hanterar defensiven mot individuellt skickliga yttrar. Där har konkurrenten på positionen, Simon Bengtsson, hittills haft en fördel.
Sista halvtimmen:
Casper Ljung fortsätter att visa att han inte bör lånas ut, utan kan konkurrera om en plats i HIF-elvan. Man ska komma ihåg att han inte hade någon riktig försäsong (på grund av en fotskada) förra året och därmed har andra förutsättningar att vara med från start i år. Intressant: Efteråt såg manager Stevie Grieve liketer mellan Ljung och Grieves stora stjärna i SJK, Kasper Paananen.
Lukas Kjellnäs har varit försäsongens bäste HIF:are tillsammans med N’Diaye.
Det är även något speciellt med att kasta in Ervin Gigovic i underläge (eller när han varit borta ett tag som i lördags). Han höjer sig alltid då och löper någon extra meter. Duktig i inhoppet som mer offensiv mittfältare.
Frågetecknen i HIF?
Samuel Asoma var inte sämre än någon annan och gjorde bra saker som mittfältsankare efter alla bytena i andra halvlek. Problemet för honom är att han behöver ta större plats i det här laget och hålla en jämnare nivå i matcherna, för att kunna ta sig in i förstaelvan. Han är inne på andra säsongen och har inte samma tid på sig som de yngre eller årets nyförvärv. Särskilt inte som konkurrensen om innermittfältspositionerna är benhård.
Obafemi Awodesu är värvad som en startspelare och lyckades också med en del, men såg inte helt bekväm ut och har stått för några svåra missar under försäsongsmatcherna. Han känns i detta (mycket tidiga) skede som klar trea på mittbackssidan, bakom Jakob Voelkerling Persson (vilades igår) och Demba N’Diaye.
Simon Bengtsson gjorde ett OK inhopp, men har inte synts lika mycket som många andra i HIF-offensiven under de inledande matcherna. Han är fortfarande klar favorit till en startplats som vänsterback, men behöver nog bra insatser mot Hillerød och Falkenbergs FF då Westerlund knackar på dörren.
Högerbackspositionen är tom. Benjamin Örn har sålts och Max Bjurstrøm lånas ut till Finland, vilket Stevie Grieve avslöjade inför pressen efter matchen.
Han berättade att EN spelare ska in och ersätta och att HIF har fyra kandidater. Backupen får hämtas från befintlig trupp (exempelvis Kjellnäs, som jag personligen tror mer på som högerbacksvikarie än Gigovic) eller från akademin (där Samely Bomboko gjorde 45 godkända minuter igår).
Ture Görefält som vikarierade i första halvlek igår känns inte som ett alternativ på positionen.
Bomboko tycker jag för övrigt ofta stått ut när han varit med i A-lagssammanhang. Var även bäst i laget när jag såg en av P19:s avslutande matcher i Allsvenskan förra hösten. Han är dock 18 år fyllda, vilket innebär att han behöver kontrakteras för att kunna spela i Superettan.
Vi avslutar med lite HIF-värme i iskylan: Efter matchen turades spelarna i HIF:s 2003-04-05-kullar om att krama om Álvaro Santos, deras gamla tränare i HIF:s P19.
HIF-ikonen är ju ny assisterande tränare i FC Rosengård och denna match var ju också någon slags hemkomst för honom.
Foto: Gustav Lundblad
