HIF gjorde tre mål på matchens första 18 minuter och 3–2-vann hemma mot Superettans tabelltvåa Öster.
Lagets femte seger på sex matcher innebär att man hakar på i Superettans toppstrid – man är bara tre poäng från direktuppflyttnings- och kvalplats.
Här är Gustav Lundblads fem intryck från Olympia och en helt galen fotbollsmatch.
HIF–Östers IF 3–2
1–0 Ervin Gigovic (4, assist Wilhelm Loeper), 2–0 Wilhelm Loeper (8, assist Dennis Olsson), 3–0 Taylor Silverholt (18, assist Jon Birkfeldt), 3–1 Alibek Aliev (23, assist Adam Bergmark Wiberg), 3–2 Lukas Bergquist (79, assist Thorri Mar Thórisson)
Publik: 8878
HIF (4-4-2): Kalle Joelsson – Jon Birkfeldt (Daniel Bergman, 80), Thomas Rogne, Wilhelm Nilsson, Dennis Olsson – Wilhelm Loeper, Ervin Gigovic, Lukas Kjellnäs, Adrian Svanbäck (Arian Kabashi, 69) – Benjamin Acquah, Taylor Silverholt (Milan Silva Rasmussen, 61).
Östers IF (4-3-3): Robin Wallinder – Tatu Varmanen (Thorri Mar Thórisson, 69), Mattis Adolfsson, Ivan Kricak, Lukas Bergquist – David Seger, Manasse Kusu (Hannes Bladh Pijaca, 69), Adam Bergmark Wiberg – Albin Mörfelt (Daniel Ljung, 64), Alibek Aliev (Rött kort, 26), Vladimir Rodic (Sebastian Starke Hedlund, 30).
1. HIF:s 90-talsfotboll
Solen sken över Sundets Pärla när helsingborgarna stämplade in på Olympia den här sommarklibbiga måndagseftermiddagen.
90-talstema var utlyst av HIF – jag lyssnade till Oasis (What’s The Story) Morning Glory-album på väg till den rödblå fotbollens skådeplats.
Likt bröderna Gallagher 1995 hade publiken en uppmaning till spelarna: Roll With It, och det var vad de gjorde under en magisk matchinledning. De rullade över detta mäktiga Öster, som imponerat så de senaste veckorna – samma Öster som bulldoozade HIF med 4–0 för mindre än en månad sedan.
HIF spelade som om det var 1999.
2. Loeper och HIF:s rivstart
Under Superettans första halva hade HIF inte gjort ett enda mål under första kvarten i någon match.
Ikväll gjorde de ett under matchens första tiondel och efter åtta minuter hade de gjort två.
Det fanns inga gränser för det här HIF-laget när matchen drog igång.
Nog var ljudnivån från Södra stå en nivå högre än vanligt ikväll, nog var östra läktaren lite mer välbesatt än vad vi är vana vid och allting ramade in en kväll då det var som att HIF spelade på 90-talet och inte i den sportsliga djuphavsgrav man varit i under 20-talet.
En dominant Wilhelm Loeper snodde bollen av ytterback Lukas Bergquist – han som var så framgångsrik mot HIF i den där 4–0-segern – bröt in i straffområdet, hittade Ervin Gigovic, som hittade främre hörnet av målet. 1–0 i fjärde minuten.
Dennis Olsson brakade sedan fram på andra kanten, förbi en passiv Tatu Varmanen och skickade in bollen tvärs över marken i Östers straffområde och så satte Loeper 2–0. I åttonde.
Och kvällen hade bara börjat.
3. Assistkungen Birkfeldt
Det sägs att definitionen av dårskap är att göra samma misstag flera gånger och förvänta sig annat resultat.
HIF har i alla fall provat motsatsen, att slå samma hörna gång på gång – och fått samma resultat varje gång. Mål, det vill säga.
När Jon Birkfeldt sprang i cirklar runt Östers markerare och försvarare och hela faderullan och nickade fram en hörna till Taylor Silverholt, som satte 3–0, var det Birkfeldts tredje likadana assist på mindre än en timmes spel – efter de likadana målen av Adrian Svanbäck och Benjamin Örn mot Oddevold senast.
Målet i den 18:e minuten var mycket mer. Det var HIF:s sjätte på 57 spelminuter och det innebar att Taylor Silverholt bröt en tolv matcher lång måltorka – viktigt för HIF och honom.
4. Vi blev blåsta av läktaren
Med ”vi” menar jag alla de 8878 som befann sig på Olympia ikväll (fler än i förra årets seriepremiär mot samma Öster), och då i synnerhet under den första halvleken.
Den var nämligen helt vansinnig. Inte bara för att HIF ledde med 3–0 efter 18 minuter, utan även för hur den fortsatte.
Ett extatiskt HIF fick en reaktion efter inledningen. Öster tog sig fram till några hyfsade anfall och i 22:a minuten var det disorienterat i HIF:s straffområde och Alibek Aliev nickade in en reducering.
Match igen på Olympia?
Knappast, för bara fyra minuter senare överföll Aliev Thomas Rogne i HIF:s straffområde. Det behövdes ingen assisterande videodomare för att hitta det röda kortet och Östers uppförsbacke gick från brant till nästan lodrät.
Halvleken avslutades ändå med en kontringsbonanza där bägge lagen kom till frilägen och straffsituationer och Birkfedt fick göra en fotparad på egen mållinje när Gigovic brutit ett inspel i eget straffområde.
HIF ledde med 3–1 efter 45 minuter, med en man mer. De mådde bra, men att analysera vad tusan som hänt gick inte riktigt att göra efter den här fotbollstromben.
Mest av allt behövde nog alla på Olympia hämta sig efter första aktens fotbollsfyrverkeri. En riktigt grå och händelsefattig andra halvlek var beställd – för allas hälsas skull.
5. HIF hakar på i toppen
Men en grå andra halvlek fick vi inte.
Adam Bergmark Wiberg fick ett tidigt friläge, Wilhelm Loeper och Benjamin Acquah hade bra skottlägen. När allting började lugna sig och södra stå dammat av 90-talsramsor (”Oh, ah, oh-ah-eh, vi är Hesingborg-are” och ”Hela Olympia” – den sistnämnda var östra läktaren bra med på), så satte Öster en gastkramande 3–2-reducering
Men topplaget, serietvåan, lyckades aldrig slutföra sin upphämtning. Domare Erik Mattsson satte pipan till munnen, jublet bröt lös på Olympia, Arian Kabashi satte armarna i luften och Dennis Olsson och Wilhelm Loeper slog armarna om varandra.
HIF tog sin tyngsta skalp på länge, säkert sedan vinsten mot IFK Göteborg hösten 2022.
Och Olympiapubliken fick valuta för en hel säsongs entrébiljetter.
De kan ikväll konstatera att Di röe är med i toppstriden i Superettan.
Fem vinster på sex matcher. De rödblå går på moln just nu och man frågar sig vart detta ska sluta.
För i strid med alla förväntningar slåss HIF faktiskt om en plats i Allsvenskan 2025.
Foto: Bildbyrån
